Begravningar och avskedsceremonier

En viktig del av trossamfundens verksamhet är att erbjuda riter och ceremonier för olika skeden i livet. Här hittar du information om de lagar och regler som rör begravningsväsendet i Sverige samt grundläggande information om trossamfundens olika traditioner gällande begravningar och avskedsceremonier.

Aktuellt: Begravningar och COVID-19

Smittspridningen av covid-19 har ökat kraftigt under hösten och vi befinner oss i ett mycket allvarligt läge. Regeringen har därför beslutat att det är förbjudet att, som huvudregel, anordna allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med fler än åtta deltagare.

Begravningar undantaget – tillåtet med högst 20 deltagare

En begravning får ha högst 20 deltagare om den är att se som en allmän sammankomst för religions­utövning som hålls med anledning av dödsfall. Begravningar, urnsättningar och motsvarande är sammankomster om de exempelvis hålls som en ceremoni där religionsfriheten utövas. För att en begravning ska betraktas som allmän måste även allmänheten ha tillträde till den. Undantaget är tillämpligt oavsett vilken trosinriktning det är fråga om.

Vem är en deltagare?

I begreppet deltagare inräknas enligt huvudregeln de personer som samtidigt besöker en allmän sammankomst eller en offentlig tillställning. Begränsningarna av antalet deltagare gäller även allmänna sammankomster och offentliga tillställningar som hålls utomhus

Funktionärer med en tydlig uppgift räknas inte som deltagare

Som deltagare räknas inte funktionärer, ordningsvakter eller annan personal som tjänstgör på uppdrag av arrangören. Inte heller polis eller annan säkerhetspersonal är att anses som deltagare. Köer utanför till exempel en krog räknas inte som deltagare.

Religionsledare (såsom präster imamer och rabbiner), kör, musiker, funktionärer m.fl. med en tydlig uppgift för den allmänna sammankomstens genomförande räknas alltså inte som deltagare. Övriga som samlats för att ta del av religionsutövningen anses vara deltagare. Även barn räknas in som deltagare.

Trossamfundens riktlinjer

Med anledning av den pågående situationen samlar myndigheten riktlinjer rekommendationer och information kopplat till COVID-19 och begravningar. Se mer under rubriken "Trossamfundens traditioner gällande begravning" längre ned på denna sida

Lagar och regler gällande begravningsväsendet

I Sverige regleras begravningsverksamheten i en lag, begravningslagenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, och i en förordning, begravningsförordningenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. I begravningslagen definieras begravningsverksamhet som alla de åtgärder som har direkt samband med förvaltningen av de allmänna begravningsplatserna.

I Sverige ligger ansvaret för begravningsverksamheten hos trossamfundet Svenska kyrkan i de allra flesta delar av landet. Undantag är Stockholms kyrkogårdsförvaltninglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och Tranås kyrkogårdsförvaltninglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster där kommunen är ansvarig för begravningsverksamheten.

Ansvarig för begravningsverksamheten kallas för huvudman. Huvudmannen ansvarar för begravningsverksamheten inom ett visst geografiskt område. Det är folkbokföringen som styr vilken huvudman man tillhör. Till huvudmannens ansvar hör att:

  • anordna och hålla med tillräckligt antal gravplatser.
  • tillhandahålla särskilda gravplatser för dem som inte tillhör något kristet trossamfund.
  • att ta emot stoft för förvaring och visning, att sköta kremering och gravsättning samt tillhandahålla en värdig lokal utan religiösa symboler för begravningsceremoni.
  • att hålla personal, byggnader, maskiner och allt annat som behövs för verksamheten samt att anlägga, sköta och vårda begravningsplatsernas allmänna delar.
  • att sköta enskilda gravplatser som har gravrättsinnehavare ingår inte i begravningsverksamheten. Däremot ingår att ha viss tillsyn över dessa gravplatser.

Alla måste gravsättas

Det är både en samhällelig och en privat angelägenhet att ta hand om gravsättningen av en avliden. Alla måste gravsättas och huvudmannen för begravningsverksamheten är skyldig att ordna en gravplats åt alla folkbokförda inom huvudmannens förvaltningsområde.

Begravningsavgiften

Alla som är folkbokförda i Sverige och betalar kommunal inkomstskatt betalar begravningsavgift. Från och med 2017 är denna enhetlig i hela landet, undantaget i Stockholms och Tranås kommuner. Begravningsavgiften ska täcka de enligt lagen nödvändigaste kostnaderna i samband med gravsättning av en avliden. Läs mer om begravningsavgiften på Skatteverkets hemsida.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Om begravning

Läs mer om begravningsväsendet i skriften Om begravningPDF (från Svenska kyrkans arbetsgivar-organisation). I denna publikation finns information om:

  • Lagstiftning och ansvar för begravningsverksamheten
  • Begravningsavgiften
  • Val och önskemål i samband med begravning
  • Begravningsceremonier
  • Gravplatser
  • Kremering
  • Gravsättning
  • Tillsyn av begravningsverksamheten

Skriften finns att läsa på följande språk (utöver svenska): engelskaPDF, arabiskaPDF, finskaPDF, polskaPDF, bosniska/kroatiska/serbiskaPDF.

Ladda ned PDF på svenska (1,27 MB)

Trossamfundens traditioner gällande begravning

Av de cirka 100 000 begravningar som genomförs varje år sker nio av tio inom ett trossamfund. Av dessa sker 80 procent inom Svenska kyrkan och 7 procent inom ett annat samfund. Övriga begravningar genomförs med en sekulär ordning eller utan ceremoni. Av alla passageriter är begravningar den religiösa ceremoni som har störst betydelse för enskilda, visar forskning.

Svenska kyrkans begravningstraditioner

Information om Svenska kyrkans begravningstraditioner finns att hämta härlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. På denna sida har Svenska kyrkan samlat information som rör sorgearbete, gravplatsskötsel, praktiska råd vid planering av begravning samt annan viktig information gällande detta ämne. Med anledning av situationen med COVID-19/Corona har Svenska kyrkan gjort ett särskilt uttalande:

"När en anhörig eller vän har gått bort behöver vi få samlas, ta avsked och sörja tillsammans. Men på grund av coronaviruset befinner vi oss, liksom resten av världen, i en speciell situation. För att förhindra smittspridning behöver vi anpassa begravningsgudstjänsten. Svenska kyrkan hjälper dig som närstående att utforma en begravning som både är fin och meningsfull och som kan genomföras på ett ansvarsfullt sätt." Här hittar du mer information från Svenska kyrkans om begravningar i coronatider.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Judiska församlingarnas begravningstraditioner

En judisk begravning bör ske så snart som möjligt efter dödsfallet men inte på shabbat eller judiska helgdagar. I Stockholm sker judiska begravningar oftast inom en vecka efter dödsfallet men det är inte ovanligt att begravningen sker redan ett eller två dygn efter dödens inträde.

Ansvariga för den judiska begravningsverksamheten i Sverige är församlingarna inom det judiska centralrådet som finns i Stockholm, Göteborg och Malmö. Här kan du läsa om begravningar inom den judiska traditionen.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster För frågor kring begravnings-verksamheten och eventuella anpassningar med anledning av COVID-19 hänvisas till Anna Nachmann som ansvarar för begravningar på Judiska församlingen Stockholm som nås på info@jfst.se.

Frikyrkornas begravningstraditioner

Frikyrkligheten i Sverige följer avskeds- och begravningstraditioner som liknar Svenska kyrkans traditioner på många sätt. Varje frikyrkosamfund har en handbok för begravning som man följer. Med anledning av situationen med COVID-19/Corona har kyrkorna inom Sveriges frikyrkosamråd (Equmeniakyrkan, Pingst FFS, Evangeliska Frikyrkan, Svenska Alliansmissionen, Frälsningsarmén och Adventistsamfundet) gjort ett särskilt uttalande som finns att hämta här.PDF

Sveriges kristna råd har också gett ut särskilt dokument med pastorala råd om sorg, begravning och minnesgudstjänst som finns att hämta här.PDF

Katolska kyrkans begravningstraditioner

Information om Katolska kyrkans begravningstraditioner i Sverige finns att hämta härlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. I Stockholm finns en särskild organisation, Katolska kyrkogårdsförvaltningenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster som ansvarar för Katolska kyrkogården på Haga Norra (Norra begravningsplatsen) i Stockholm.

De ortodoxa och österländska kyrkornas begravningstraditioner

De ortodoxa och österländska kyrkorna är kristna samfund med rötter i Öst- och Sydeuropa, Mellanöstern och Afrika. Inom denna kyrkofamilj finns två undergrupper: de bysantinsk-ortodoxa kyrkan och de orientalisk-ortodoxa kyrkorna. Inom dessa kyrkor finns en stor likhet i hur man praktiserar begravnings- och avskedsceremonier, men de kan också skilja sig åt i vissa delar.

Övergripande information om begravningstraditioner inom de ortodoxa kyrkorna - med rekommendationer avseende COVID-19 - finns i följande dokument: Dödsfall och begravning i de ortodoxa och österländska kyrkorna under corona-pandemin.PDF Dokumentet är sammanställt i april 2020 av Misha Jaksic som är samordnare för de ortodoxa och österländska kyrkorna inom Sveriges kristna rådlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Muslimska trossamfundens begravningstraditioner

Övergripande information som beskriver gällande vård i livets slutskede och muslimska begravningstraditioner finns i detta dokumentPDF. Det kan dock förekomma skillnader mellan olika muslimska grupper beroende på språklig bakgrund eller konfessionell inriktning. Dokumentet är hämtat från publikationen Din muslimska patient som tagits fram av arbetsgruppen för den muslimska andliga vården i sjukvården. Denna grupp består av personer som är utsedda av de muslimska trossamfunden inom Islamiska Samarbetsrådet (ISR) att arbeta med frågor som rör den muslimska andliga vården inom hälso- och sjukvården. Läs mer om den muslimska andliga vården i Sverige här.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

De buddhistiska trossamfundens begravningstraditioner

Det finns ingen gemensam regel för hur en buddhistisk begravning ska gå till, utan ceremonier och gravskick är beroende av buddhistisk riktning och ursprungslandets seder och kultur. Det är därför viktigt att fråga de anhöriga om den avlidnes och/eller deras önskemål kring begravningen. Man kan även ta kontakt med respektive buddhistiskt samfund för rådgivning och assistens.

Kremering är det vanligaste begravningssättet, men även jordbegravning förekommer. Askan kan begravas eller spridas i en minneslund eller på annan plats enligt individuella önskemål, men då krävs tillstånd av Länsstyrelsen. 

Övergripande information som beskriver gällande vård och stöd i livets slutskede och buddhistiska traditioner finns i publikationen Buddhister inom hälso- och sjukvårdenPDF som som är framtaget av Sveriges buddhistiska gemenskap (SBG)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. För frågor om begravningar inom den buddhistiska gemenskapen vänligen kontakta SBG:s koordinatörer som du hittar här. länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönsterSBG:s rekommendationer och information gällande COVID-19 finns att läsa här.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

De hinduiska trossamfundens begravningstraditioner

Ett antal hinduiska tempel bedriver sedan 1970-talet regelbunden religiös verksamhet i Sverige, och framförallt i storstadsregionerna runt Stockholm och Göteborg. Antalet större tempel uppskattas idag till mellan 10-15 och antalet hinduer i Sverige tros vara uppemot 40 000 personer.

Övergripande information om begravningstraditioner inom de hinduiska grupperna - med rekommendationer avseende COVID-19 - finns i följande dokument: Dödsfall och begravningar inom de hinduiska traditionerna.PDF Dokumentet är sammanställt i april 2020 av Kamala Priya från samarbetsorganisationen Hindu Forum Sweden.