En viktig del av trossamfundens verksamhet är att erbjuda riter och ceremonier för olika skeden i livet. Här hittar du information om de lagar och regler som rör begravningsväsendet i Sverige samt grundläggande information om trossamfundens olika traditioner gällande begravningar och avskedsceremonier.
I Sverige regleras begravningsverksamheten i en lag, begravningslagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., och i en förordning, begravningsförordningen
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. I begravningslagen definieras begravningsverksamhet som alla de åtgärder som har direkt samband med förvaltningen av de allmänna begravningsplatserna.
I Sverige ligger ansvaret för begravningsverksamheten hos trossamfundet Svenska kyrkan i de allra flesta delar av landet. Undantag är Stockholms kyrkogårdsförvaltning Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. och Tranås kyrkogårdsförvaltning
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. där kommunen är ansvarig för begravningsverksamheten.
Ansvarig för begravningsverksamheten kallas för huvudman. Huvudmannen ansvarar för begravningsverksamheten inom ett visst geografiskt område. Det är folkbokföringen som styr vilken huvudman man tillhör. Till huvudmannens ansvar hör att:
Det är både en samhällelig och en privat angelägenhet att ta hand om gravsättningen av en avliden. Alla måste gravsättas och huvudmannen för begravningsverksamheten är skyldig att ordna en gravplats åt alla folkbokförda inom huvudmannens förvaltningsområde.
Alla som är folkbokförda i Sverige och betalar kommunal inkomstskatt betalar begravningsavgift. Från och med 2017 är denna enhetlig i hela landet, undantaget i Stockholms och Tranås kommuner. Begravningsavgiften ska täcka de enligt lagen nödvändigaste kostnaderna i samband med gravsättning av en avliden. Läs mer om begravningsavgiften på Skatteverkets hemsida. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Om begravning
Läs mer om begravningsväsendet i skriften Om begravning Pdf, 1.3 MB, öppnas i nytt fönster. (från Svenska kyrkans arbetsgivar-organisation). I denna publikation finns information om:
Skriften finns att läsa på följande språk (utöver svenska): engelska Pdf, 292 kB, öppnas i nytt fönster., arabiska
Pdf, 1.3 MB, öppnas i nytt fönster., finska
Pdf, 1 MB., polska
Pdf, 1.3 MB, öppnas i nytt fönster., bosniska/kroatiska/serbiska
Pdf, 1.3 MB, öppnas i nytt fönster..
Av de cirka 100 000 begravningar som genomförs varje år sker nio av tio inom ett trossamfund. Av dessa sker 80 procent inom Svenska kyrkan och 7 procent inom ett annat samfund. Övriga begravningar genomförs med en sekulär ordning eller utan ceremoni. Av alla passageriter är begravningar den religiösa ceremoni som har störst betydelse för enskilda, visar forskning.
Information om Svenska kyrkans begravningstraditioner finns att hämta här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. På denna sida har Svenska kyrkan samlat information som rör sorgearbete, gravplatsskötsel, praktiska råd vid planering av begravning samt annan viktig information gällande detta ämne.
En judisk begravning bör ske så snart som möjligt efter dödsfallet men inte på shabbat eller judiska helgdagar. I Stockholm sker judiska begravningar oftast inom en vecka efter dödsfallet men det är inte ovanligt att begravningen sker redan ett eller två dygn efter dödens inträde.
Ansvariga för den judiska begravningsverksamheten i Sverige är församlingarna inom det judiska centralrådet som finns i Stockholm, Göteborg och Malmö. Här kan du läsa om begravningar inom den judiska traditionen. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Frikyrkligheten i Sverige följer avskeds- och begravningstraditioner som liknar Svenska kyrkans traditioner på många sätt. Varje frikyrkosamfund har en handbok för begravning som man följer.
Information om Katolska kyrkans begravningstraditioner i Sverige finns att hämta här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. I Stockholm finns en särskild organisation, Katolska kyrkogårdsförvaltningen
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. som ansvarar för Katolska kyrkogården på Haga Norra (Norra begravningsplatsen) i Stockholm.
De ortodoxa och österländska kyrkorna är kristna samfund med rötter i Öst- och Sydeuropa, Mellanöstern och Afrika. Inom denna kyrkofamilj finns två undergrupper: de bysantinsk-ortodoxa kyrkan och de orientalisk-ortodoxa kyrkorna. Inom dessa kyrkor finns en stor likhet i hur man praktiserar begravnings- och avskedsceremonier, men de kan också skilja sig åt i vissa delar.
Övergripande information om begravningstraditioner inom de ortodoxa kyrkorna - med rekommendationer avseende COVID-19 - finns i följande dokument: Dödsfall och begravning i de ortodoxa och österländska kyrkorna under corona-pandemin. Pdf, 674.1 kB, öppnas i nytt fönster. Dokumentet är sammanställt i april 2020 av Misha Jaksic som är samordnare för de ortodoxa och österländska kyrkorna inom Sveriges kristna råd
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..
Övergripande information som beskriver gällande vård i livets slutskede och muslimska begravningstraditioner finns i detta dokument Pdf, 532.2 kB, öppnas i nytt fönster.. Det kan dock förekomma skillnader mellan olika muslimska grupper beroende på språklig bakgrund eller konfessionell inriktning. Dokumentet är hämtat från publikationen Din muslimska patient som tagits fram av arbetsgruppen för den muslimska andliga vården i sjukvården. Denna grupp består av personer som är utsedda av de muslimska trossamfunden inom Islamiska Samarbetsrådet (ISR) att arbeta med frågor som rör den muslimska andliga vården inom hälso- och sjukvården. Läs mer om den muslimska andliga vården i Sverige här.
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
SST har också, i samarbete med forskaren Simon Sorgenfrei, tagit fram en rapport om begravningar och begravningsceremonier inom den muslimska traditionen. Läs mer och ladda ned Muslimska begravningsseder och begravningsceremonier (2020) Pdf, 3.3 MB, öppnas i nytt fönster..
Det finns ingen gemensam regel för hur en buddhistisk begravning ska gå till, utan ceremonier och gravskick är beroende av buddhistisk riktning och ursprungslandets seder och kultur. Det är därför viktigt att fråga de anhöriga om den avlidnes och/eller deras önskemål kring begravningen. Man kan även ta kontakt med respektive buddhistiskt samfund för rådgivning och assistens.
Kremering är det vanligaste begravningssättet, men även jordbegravning förekommer. Askan kan begravas eller spridas i en minneslund eller på annan plats enligt individuella önskemål, men då krävs tillstånd av Länsstyrelsen.
Övergripande information som beskriver gällande vård och stöd i livets slutskede och buddhistiska traditioner finns i publikationen Buddhister inom hälso- och sjukvården Pdf, 6.4 MB. som som är framtaget av Sveriges buddhistiska gemenskap (SBG)
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. För frågor om begravningar inom den buddhistiska gemenskapen vänligen kontakta SBG:s koordinatörer som du hittar här.
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Ett antal hinduiska tempel bedriver sedan 1970-talet regelbunden religiös verksamhet i Sverige, och framförallt i storstadsregionerna runt Stockholm och Göteborg. Antalet större tempel uppskattas idag till mellan 10-15 och antalet hinduer i Sverige tros vara uppemot 40 000 personer.
Övergripande information om begravningstraditioner inom de hinduiska grupperna - med rekommendationer avseende COVID-19 - finns i följande dokument: Dödsfall och begravningar inom de hinduiska traditionerna. Pdf, 863.1 kB, öppnas i nytt fönster. Dokumentet är sammanställt i april 2020 av Kamala Priya från samarbetsorganisationen Hindu Forum Sweden.
Besöksadress: Gustavslundsvägen 18, 2 tr, Bromma
Postadress: Box 140 38, 167 14 Bromma
Telefon: 08-453 68 70 / Fax: 08-453 68 29 / e-post: info@myndighetensst.se