Publicerad: 2020-04-16

Vänligen verifiera att du inte är en robot

En annorlunda Ramadan våren 2020

Den muslimska fastemånaden Ramadan beräknas infalla från slutet av april – och avslutas sista veckan i maj.

I nedanstående text berättar vi om bakgrunden till firandet och har också samlat aktuell information från de muslimska trossamfunden i Sverige med anledning av COVID-19.

Rekommendationer och riktlinjer från de muslimska trossamfunden med anledning av COVID-19. Läs PDF dokumentetPDF (320 KB). Här är länkar till några av trossamfundens hemsidor med information inför ramadan:

Om ramadan 2020

Ramadan under innevarande år (2020) infaller från slutet av april och avslutas sista veckan i maj. Exakta datum skiljer sig dock åt mellan olika muslimska grupperingar vilket får till följd att fastemånaden kommer inledas 24 eller 25 april, och Id al-Fitr/Bayram kommer att firas tre dagar med från och med 24 eller 25 maj.

Med anledning av den pågående pandemin (COVID-19) kommer firandet av ramadan se annorlunda ut våren 2020. De muslimska trossamfunden kommer inte att hålla särskilda iftar-samlingar (då man bryter fastan på kvällen) och många bönelokaler, särskilt i Stockholmsområdet, håller helt stängt. Man uppmanar också medlemmar och deltagare att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer vilket betyder att de flesta endast kommer att fira högtiden med de personer som finns inom hushållet.

När man inte kan fira ramadan som vanligt så försöker de muslimska trossamfunden och det övriga muslimska civilsamhället att hitta alternativa lösningar med föreläsningar och möten på webben. Ett sådant inititativ är forumet Digital Ramadanlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster som tagits fram av Ibn Rushd Studieförbund med både program både för barn och vuxna.

– Vi har ansträngt oss för att hitta en blandning av talare från vårt avlånga land – män och kvinnor, unga och gamla. Några är erfarna teologer, andra är samhällsengagerade muslimer som reflekterar kring tro i vardagen, säger Andreas Hasslert, verksamhetsutvecklare vid Ibn Rushd.

TRossamfundsledare om COVID-19

Filmerna är inspelade i samverkan med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) och Kommunförbundet i Skåne våren 2020. Sprid gärna dessa filmer så att fler kan ta del av dem!

Imam Mohamud Nasir (Islamiska förbundet i Malmö) informerar på somaliska

Imam Salahuddin Barakat (Islamakademin Malmö) informerar på svenska

Imam Khaled El Dib (Förenade islamiska föreningar i Sverige). Talar på arabiska

Imam Kenan Topcu (Islamiska kulturcenterunionen). Talar på turkiska

Imam Mohsen Hakimollahi (Islamiska shiasamfunden i Sverige) Talar på arabiska

Imam Mohsen Hakimollahi (Islamiska shiasamfunden i Sverige) Talar på persiska

Allmänt om ramadan¹

Ramadan är namnet på den nionde månaden i den muslimska ka­lendern. Under månaden ramadan ska muslimer, idealiskt sett, fasta mellan so­lens uppgång och nedgång. Man kan argumentera för att månaden ramadan är den viktigaste för praktiserande muslimer, vare sig man fastar eller inte, detta på grund av att det enligt Korantexten var under en natt denna månad som Gud för första gången uppenbarade sitt budskap för Muhammed, genom ängeln Gabriel.

Eftersom den islamiska tideräkningen är baserad på månåret, vilket är cir­ka elva dagar kortare än solåret, flyttar sig fastemånaden ramadan med cirka elva dagar varje år i förhållande till den gregorianska kalender som annars reglerar det svenska året. Det innebär att fastemånaden infaller ungefär 11 dagar tidigare varje år med ett förlopp på ungefär 33 år, och alltså att fastan infaller under olika årstider och solförhållanden för muslimer i Sverige.

De senaste åren, när ramadan infallit under den svenska sommarperioden (juni-aug), har det således blivit långa fastedagar för svenska muslimer och särskilt i norrlandsregionen. Exakt vilka regler gällande antalet timmar som fastan pågår skiljer sig idag mellan olika muslimska grupper eftersom man följer olika religiösa rättsskolor och traditioner.

Regler och ramar under ramadan

När solen gått ner under fastemånaden bryter de praktiserande muslimen typiskt sett fastan med en måltid som på arabiska kallas iftar – ofta genom att äta en dadel och dricka ett glas mjölk eller vatten, vilket Profeten Muhammed själv ska ha gjort enligt vissa traditioner. Sedan äter man gärna tillsammans med grannar och vän­ner.

Tidigt i islams historia fastslogs en rad regler och ramar för hur fastan under månaden ramadan ska iakttas, och många av dessa finns formulerade redan i Koranen (exempelvis i Sura 2:183–189). Givet att det idag finns muslimer med bakgrund i olika traditioner och riktningar så finns det också en bredd i exakt vilka seder och bruk man följer under ramadan. Men liksom vid andra kulturella och religiösa högtider, spelar den sociala samvaron traditionellt sett en stor roll vid fastebrytandet under ramadan.

Avslutningen av ramadan: Id al-fitr

En del försöker vara extra fromma under ramadan, exempelvis genom att läsa Koranen varje dag så hela texten blir läst under månadens gång. Vissa övernattar också i moskén under de sista tio dygnen, då det ska ha varit un­der ett av dessa som Gud uppenbarade Koranen för Muhammed. Många läser också extra böner (tarawih) under nätterna.

Fastan avslutas med högtiden id al-fitr (kallas också bayram) som firas under tre dagar. Många passar då på att besöka släkt och vänner för att äta mat och fira tillsammans. Under högtiden är det vanligt att barnen får godis och presenter och många församlingar hyr en lokal där de ordnar aktiviteter för barnen, och bjuder in såväl församlings­medlemmar som andra till en fest med mycket mat och sötsaker.

¹ Texten om ramadan är hämtad från boken Islam i Sverige – de första 1300 åren av Simon Sorgenfrei (2018).