Ny studie om muslimsk sekularitet

SST och IMS publicerar rapporten Postmuslimer: Om sekularitet i ett mångreligiöst Sverige

Mer om rapporten

Andelen svenskar med muslimsk kulturbakgrund ökar och i det offentliga samtalet kan vi skönja allt mer polariserade positioner i fråga om de utmaningar som en större muslimsk närvaro i Sverige kan förväntas medföra.

I dessa diskussioner, liksom i den allmänna mediabilden av muslimer, ligger fokus oftast på personer för vilka religionen utgör en viktig del av identiteten. Men hur är det egentligen med detta? Är svenskar av muslimsk börd mer religiösa än andra i Sverige idag?

I rapporten Postmuslimer: om sekularitet i mångreligiöst Sverigeutforskar undersöks sekulariteten bland svenskar med muslimsk familjebakgrund. Undersökningen belyser hur människor i denna grupp talar, tänker, och förhåller sig till sitt eget religiösa arv men också hur de ser på majoritetskulturens sekularitet.

Studien är skriven av David Thurfjell som professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola och Erika Willander är doktor i sociologi och lektor i sociologi vid Umeå universitet. Rapporten är framtagen som ett samarbete mellan Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) och Institutet för forskning om mångreligiositet och sekularitet (IMS). Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Några av de resultat som framkommer i rapporten är:

• Sekularitet hos den svenska majoritetsbefolkningen är präglad av den statskyrkolutherska kristendom som dominerat detta land sedan reformationen.
• Många av de muslimska majoritetsländer som svenska muslimer emigrerat från har starka inslag av sekularisering i sin moderna politiska historia.
• Andelen med en religiös identitet (antingen kristen eller muslimsk) utgör mellan en tredje- och en fjärdedel bland svensk- och iranskättade svenskar, medan det motsatta är fallet bland irakisk-, jugoslavisk- och turkiskättade svenskar.
• De faktorer som sammanfaller mest med sekularisering är den nationella bakgrunden och den närmaste familjens ställningstaganden.
• Majoriteten av muslimer och postmuslimer inte medlemmar i något samfund, men majoriteten av både kristna och postkristna är medlemmar i Svenska kyrkan.
• Muslimska och kristna grupper är blandade i fråga om familjebakgrund, identitet, högtidsfirande, värderingar, församlingsdeltagande och tro.
• Andelen kristna är oproportionerligt stor i de irakisk-, iransk- och turkiskättade grupperna jämfört med andelen kristna i dessa länder.