2014-01-21

Säkerhetsläget måste ses över


SST välkomnar att samverkansorganet för de muslimska riksorganisationerna, Islamiska Samarbetsrådet, under 2014 kommer att göra en större kartläggning av säkerhetsläget och krisberedskapen i muslimska föreningar. Vi ser ett stort behov av att göra en översikt av det här slaget – inte minst i ljuset av den senaste tiden upprepade attacker mot svenska moskéer.


På mindre än tre månader har svenska moskéer utsatts för flera grova attentat. I november 2013 krossades rutorna till entrén i Fittjamoskén och grisfötter slängdes in. Fyra veckor senare rapporterade den muslimska föreningen i Trollhättan att någon placerat ett nyslaktat grishuvud vid deras bönelokal. Torsdagen den 2:a januari vandaliserades den stora moskén på Södermalm i Stockholm. Tidningarna rapporterar när det har hänt men få – om några – röststarka ledarskribenter, partiledare eller andra opinionsbildare har pekat på att det kan finnas ett mönster. Varför är det så tyst kring detta?

Detta sker i ett Sverige där en höggravid muslimsk kvinna bara två månader tidigare misshandlats på en parkering i Stockholm, med tydliga islamofobiska motiv. Det sker i ett Sverige där BRÅ rapporterar att hatbrotten riktade mot religiösa minoriteter ökar för varje år.  

Myndigheten Nämnden för statligt stöd till trossamfund (SST) har statens uppdrag att stödja trossamfund verksamma i Sverige. Detta innebär att vi står i daglig kontakt med hela det mångreligiösa Sverige. Vi ser och hör att de islamofobiska attentaten skapar en stor ångest och oro. Inte bara hos ledarna för de muslimska riksförbunden men också i lokala muslimska föreningar – och hos individer. Ska man som svensk behöva leva i ständig rädsla för att visa sin religion öppet? Denna oroliga tillvaro gäller dessutom inte bara för muslimerna i Sverige. Även andra samfund, framförallt med medlemsbas i Mellanöstern och Nordafrika, är måltavlor för rasistiska och främlingsfientliga hot och attentat. Vi såg det även i en anlagd brand riktad mot katolska kyrkan i Botkyrka i slutet av hösten. 

Vi på SST märker också hur attackerna och det hotfulla samhällsklimatet skapar en tystnad från samfunden – man vill inte uppfattas som ”gnällig” eller ställa för mycket krav. Vi ser också risken – vilket bekräftas av flera religiösa ledare – att hoten och attackerna bidrar till att skapa en känsla hos religiösa grupper att de inte har tillåtelse att ingå i det svenska samhället. Detta i sin tur bidrar till att marginalisera redan mycket utsatta grupper. I värsta fall kan det också bidra till religiös extremism.

Allt är dock inte mörker. Vi ser hur attackerna mot moskéer, synagogor och kyrkor har skapat små – men mycket värdefulla – uttryck för solidaritet.

Vi tror att Sverige mår bra av religiös mångfald. För att detta ska kunna vara en verklighet och inte bara ett honnörsord måste alla religioner få verka fritt – utan hot om våld och förnedring.  De fyrtiotvå samfund som relaterar till SST äger många frågor gemensamt. Men att vara utsatt för hatbrott borde inget samfund, gemensamt eller enskilt, behöva äga. Det är ovärdigt ett demokratiskt samhälle.

Max Stockman
Handläggare för kontakt
med muslimska och ortodoxa trossamfund

Örjan Wallin
Handläggare för krisberedskapsfrågor

NOT: Artikeln har publicerats i Sydsvenska dagbladet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., i tidningen Dagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (2014-01-21)
samt Svenska Dagbladet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (2014-01-28)